Historia – Björn Andersson har borrat brunnar i 44 år
När Björn Andersson, Vesene, Ljung, började som hantlangare åt en brunnsborrningsfirma från Göteborg som skulle borra en brunn på föräldragården Götestorp i Vesen år 1941 så fick han sitta på en pall för att vrida borrstålet med en anordning. Det var strax efter midsommar så det var god värme, fast det slamrade och slog i ett. Han fortsatte arbetet åt firman och minns den kalla vintern som sedan följde. Han fick ha en hink med glödande kol mellan fötterna för att klara sig
En kall morgon minns han särskilt. Det var 28 grader kallt och han tänkte cykla till Od för att sedan ta bussen till Hällstad, där man höll på med brunnen till skolan. Han kom i tid till bussens hållplats men rutorna var så igenimmade på bussen, utom ett litet synfält framåt, så bussföraren märkte inte att han stod där. Han fick fortsätta på cykel hela vägen och han kom fram utan att vara förfrusen.
Björn Andersson har många jämförelser mellan de första maskinerna och dagens. Med den låga kapacitet de äldre maskinerna hade fick de gå hela dagen. Även smörjningen i det nio meter höga tornet skedde under gång men det gick alltid bra. Nu fälls tornet ner hur lätt som helst.
Linstötmaskinerna hade dock en fördel framför luftmaskinen som han köpte 1967. De gick bra i jord och man fortsatte att använda dem till drivning av rör i jord. I dalgångar händer det att hela brunnen blir i jordlagret. Exempel på 82 meter i jord har man alldeles nyligen i Ätradalen.
Björn Andersson blev ganska snart sin egen. Han arbetade drygt i ett par år åt firman från Göteborg. En dag 1943 talade en lantbrukare från Loo med honom om borrning. Han frågade om Björn skulle skaffa en egen maskin för det fanns nog flera som ville ha brunnar borrade.
– Skaffa fram fem gårdar som jag får borra brunnar på så ska jag börja själv, svarade Björn och han fick ganska snart ett besked om fem gårdar och då köpte han en utrustning för 9000 kronor. Den maskinen hade järnhjul och drogs av hästar mellan de gårdar där han borrade. Det blev inte bara de fem första som skulle ha hjälp med brunnar, han höll på att bli kvar i Loo! Då kostade det 20-25 kronor metern att få borrat. Även om det nu kostar 120 kronor per meter efter en grundavgift för 30 meter så betyder det, på grund av inflationen, ett billigare fast pris ändå.
När det blev efterfrågan på borrning skaffade Björn Andersson flera maskiner och hade sex sådana när han 1967 köpte den första luftmaskinen med kompressor. Han hade varit på demonstration av maskinen innan men när den var uppmonterad och borrade 24 meter samma eftermiddag trodde Björn Andersson inte sina ögon. Det var ju mellan en och två veckors arbete med linstötmaskin. Detta var revolutionerande!
Utvecklingen var inte slut med den första luftmaskinen 1967. En andra maskin köptes 1974 och då hade den en borr som med en exenterborrkrona borrade brett nog för att stålröret skulle kunna drivas efter. När man borrat till betryggande djup i berg efter jordlagret kunde denna vikas och borrstålet tas upp vingen ersättas med en vanlig borrkrona. Borrning i jord och drivning av stålrör där hade lösts och det innebar slutet för linstömaskinerna. Utan saknad tycker Björn Andersson som hört deras dunkande i så många år.
Den tredje luftmaskinen går att borra 300 meter med. Den köptes 1982 och gjorde det möjligt att få större kapacitet på bergvärme. Tidigare var 100 meter eller något mera en gräns. Nu blir värmeomsättningen högre med en större vattenmängd i en brunn med större djup.
Esbjörn Björnsson blev ledare för verksamheten 1983. Då bildades aktiebolag. En svåger hade under 1 1/2 år en egen maskin men sedan i augusti förra året är Esbjörn ensam ansvarig. Firman har en omsättning av fem miljoner kronor. En ny verkstadsbyggnad för cirka en miljon kronor är just nu färdigställd. Tidigare har service och reparationer delvis lejts ut. Nu skall allt sådant göras i egen regi. Det är åtta heltids och två halvtidsanställda i företaget och därtill kommer Björn Andersson som nu har pension. Han är fullt verksam men helst betecknar han sig själv som företagets hustomte.
Det är inte bara Sjuhäradsbygden som är verksamhetsfält för brunnsborrarna från Vesene. De har borrat brunnar i Småland, Halland, Dalsland, Skaraborgs län och Dalarna. Ett stort projekt med värmebrunnar har man nyligen haft i Vällingby.
Esbjörn Björnsson räknar med fortsatt efterfrågan på brunnar, främst värmebrunnar. De utgår nu 60-70% av alla som borras. För uppvärmning av Gäsenehemmet har man nyligen borrat 7×140 meter och det beräknas täcka 80% av värmebehovet. Man går inte upp till 100% då det endast blir toppar vid extrem köld som behöver kompletteras med tillförd värme. Årsbehovet där var 100 kubikmeter olja. Vad strömkostnaden blir har man inte driftstid för att kunna utläsa.
I Björn Anderssons villa installlerades värme. Där var oljekostnaden 17000 kronor per år. Nu är strömkostnaden 3500 kronor. Sedan räknas kapitalkostnaderna på investeringen, men det torde finnas marginaler för att få lägre uppvärmningskostnader i det exemplet.
Någon gång har sensationsrubriker gett till känna att man fått upp 20-gradigt vatten från borrhål på ett par hundra meter. Det måste gälla speciella förhållanden, där det funnits vulkanisk aktivitet någon gång under jordens utveckling. Här har vi kompakt berg av massivt djup och kan inte räkna med borrning till sådant djup att värme från jordens inre kan påverka, säger Esbjörn Björnsson. Vi har dock möjligheter att få mer ekonomisk uppvärmning genom grundvattnet och där finns nu modern utrustning för detta, slutar han.
